Om man öppnar grinden där, och tar till höger genast, kommer man hit (se nedan). Och här står hon, 3 åringen som inte är som de andra barnen var när de var 3 år. Hon är superredo att börja skolan. I handen håller hon sin påse med extra kläder. Bakom henne ser man skolans lekplats.
Storasyster Anja, som inte börjar skolan förrän i morgon borstade inte håret i morse. Heh.
Vi stannade och pusslade med Julia. En av pojkarna som just lämnats av, skrek nåt fruktansvärt, stackarn. Han var tydligen INTE redo... Det gjorde flera av barnen oroliga, inklusive Julia. Men efter ett par minuter ignorerade hon hans skrik. Jag förklarade att han ville ha sin mamma och att hon inte behövde bry sig om honom. Och det funkade på detta barnet! (De är ju alla olika, som sagt. Specielt olik är Julia.)
Efter frukosten går barnen in här ("lekrummet" kallar Julia det). Skolan är inte speciellt "fancy" men Julia älskade den vid första besöket under sommaren. Innan Mark och jag visste säkert om detta skulle bli av, så hade Julia bestämt sig. Hon kände till och med igen staketet när vi åkte dit och lämnade ansökan. "Varför åker du till min skola, mamma?" frågade hon då.
Här är lekplatsen. Bild tagen genom fönstret:
Jag känner mig så otroligt lättad inombords, men samtidigt ledsen i mammahjärtat. Julia ska vara här en halv dag. Men det är första gången sedan jag blev mamma som jag inte har barn hemma, och det är ändå 5 dagar i veckan. Innan jag började skolan behövde jag ju inte ha dem hemifrån, men sedan jag själv började min utbildning har det inte varit så lite jobbigt att balansera föräldraskap med studier. Nu kommer jag ha tid att göra allt skolrelaterat medan Julia är borta, och även hinna med att handla och städa lite hemma och sedan vara fokuserad och närvarande när hon kommer hem. Jag kommer även kunna hjälpa till lite då och då i de större barnens klassrum och veta vad som händer där. Jag tror jag kommer få mer sömn som följd också, och inte behöva sitta uppe till småtimmarna med skolarbete. Känns som om hela familjen kommer dra fördel av detta.
1 comment:
Nämen! Det här hade jag missat! Stora, tuffa Julia <3
Va kul! Lycka till, både mor och barn, med den nyfunna friheten! Kramar!
Post a Comment