Cinderella - Isak 5th grade performance

Isak was the King in his last-ever elementary school music performance, "Cinderella." Mrs. Tune, the music teacher, (her name, for real) is a character. The kids are scared of her. The adults are, too. But we also like her. She is pretty amazing in the way she coordinates and organizes these programs, with 149 kids - all but 30 (who couldn't be present for all 3 performances) had some special part like narration, dancing, solo, ensemble, musical instrument or character. For two songs the kids provided all of the music and percussion, using two dozen instruments. And Mrs. Tune can make 900 kids between 4 and 11 years old (that are packed like sardines on the gym floor) be silent with just a few arm movements. Since the school split into two they don't pack 900 kids in there at the same time anymore, but I have seen it done and I have watched Mrs. Tune in awe!

The King was a very small, albeit important, part. I sewed all of Isak's costume except the crown (parents are responsible for costumes), complete with the 3 crowns of the Swedish royal crest on his tunic. He lost his belt after the first performance. Oh well.

Parents also help out with stage decorations, and I created the purple castle seen center stage. I should have used some sort of measuring device, as opposed to relying on by eye, because it is a tad uneven.

Here is the Ball Scene.
(at apc 3:30, when the King has left, a little blond head can be seen in the audience, wearing a yellow flower and a white cardigan. That is Anja.)

Here is the Cinderella Song version 1 (before Isak lost his belt) and version 2 (where the whole royal family is visible, Jonah is the prince, one of Isak's friends.

Scenen innan föreställningen. Inger gjorde pumporna.

Mitt slott. Antagligen det största jag någonsin kommer att rita i mitt liv.

Sam och Isak. De går i samma klass i år. Men från och med nästa år går de på olika skolor.

Matt (som varit i samma klass som Isak sen 3an), Sam och Isak.

Donna kom och tittade på matine föreställningen, och det gjorde även vår vän Jerry Dees, från  San Ramon,  California! 

Han råkade vara på besök I Oklahoma City och tyckte det var jättekul att se Isaks föreställning. "I have been to dozens of elementary school performances," sa han, och han har ju själv 5 barn så det fattar man ju.

Efteråt sa han "This was the best elementary school performance I have EVER seen!" Och inte för att skryta men den var verkligen fantastisk. Speciellt de flickorna som spelade styvsystrarna var helt enorma. De hade solon och sjöng som värsta musikal skådisarna, hade den rätta mimiken och gesterna och allt. Och när eleverna spelade sina instrumental stycken satt man verkligen och gapade.

Sorgligt nog åkte Jerry akut in å sjukhus i San Francisco I GÅR med något som på engelska heter "dissecting aorta." Det är huvudpulsådern som trasats sönder. 80% dödlighet och de flesta dör innan de når sjukhuset. Jag var helt intälld på att han skulle dö när jag fick nyheten i går morse och fällde några tårar ska jag vara ärlig. men efter en 6 timmar lång operation (där de kylde ner honom till 15 grader Fahrenheit!) lever han ännu och vårdas på intensivvårdsavdelningen. Helt ofantligt! Vet inte om han vaknat till ännu, men det verkar gå enligt planen.

Isak, Sofia, Elina och Sam.
Ser ni 3 kronor märket? Det skapade jag! :)

Valentine Parties

 I skolorna här i USA så har man tre stycken klassrumspartyn under läsåret. I alla fall har man det här i Oklahoma. Ett vid Halloween, Ett vid jul och ett vid ALla hjärtans dag. Detta är Isaks sista år på grundskolan - det slutar i 5an häri Norman (fast 20 minuter norr om oss så går de kvar i grundskolan i 6an). Men nästa år skilja Isak från nästan alla sina klasskamrater efter endast 15-20% av eleverna i hans skola tillhör det södra distriktet som skall till ett annat högstadie (åk 6, 7, 8). Tur för oss att just den skolan som vi tillhör är bra mycket mindre och dessutom är "bättre." Men det är sorgligt att lämna alla vännerna, förstås.

Isak och hans lärare Mrs. Puls

Tema: 70 tal

Daddy Daughter Dance 2013

Eftersom det finns TRE olika baler att välja på, och vi har tre döttrar som inte tyckte det var direkt rimligt at dela på en date, så valde Mark att ta dem til varsin bal. De är 1,5 timme lång och mellan varven hann Mark hem och byta data, och sätta sig i soffan i 20 minuter. Klockan 14.30, 17.00 och 19.30 var det som gällde, i storleksordning från minst till störst. Den mest uttröttande datean var, enligt Mark, utan tvekan Julia som inte bara dansade utan spran g runt dansgolvet. Den lättaste daten var Elina. Tur att hon var sist då. :)

Före

Efter

Mark hade stora slipsproblem, mest pga skjortan han hade på sig (man ska kanske säga att han hade problem med rena skjortor, något som jag helst inte vill ta på mig, men jag måste väl) och det slutade med att han gick utan slips.... Men rockstjärnor gör sånt utan att nån höjer på ögonbrynen, s egentligen ska man väl inte bry dig.

Jag är så otränad när det gäller ordenliga frisyrer men Elina var nöjd.

Alla tre prinsessorna innan Elina gav sig i väg till sin bal.

Anja's First School Performance

Anja is in Kindergarten and had her first ever school performance. Winter songs about snow flakes and such! So cute.

Here is a video another parent recorded. At around 8 minutes it zooms in. Anja is way on the left with a white flower in her hair.

Inaugural Ball at Truman Elementary

An inauguration only comes once every four years. And to celebrate being Americans, living in a free country and so forth, Truman Elementary held their very first Inaugural Ball for all Truman families.

LINK to video clip (there are 6 of them!). The DJ was incredible.

Here are some pictures:

Isak, Elina, Anja and Julia getting refreshments.

Yummy!

On the dancefloor.

 The President and the First Lady made an appearance.
Hm. The President has put on some weight, I think. And lost some hair.

 Elina danced most of all the kids in our family.

The Secret Service was there, too.

Evidence that I was there!

Elina imagines being President.

Elina, Isak, Barack Obama, Julia, Jacob and Anja.

Upward Basketball

Isak har börjat spela basket. Lite inspirerad var han nog av matchen vi var på. Vi var på en till efter det - en av herrarnas matcher. OU vann överlägset över Texas Tech, så det var inte en lika spännande match. Hur som helst så har ju inte Isak spelat basket tidigare, men han har hamnat i en underbar organisation som kallas Upward och drivs i Norman utav First Baptist Church som har en stor fritidsanläggning i ansluting till deras kyrka. Isak har fått 2 jättegoa tränare som får honom att känna sig som lagets mest värdefulla spelare, trots att han nog inte riktigt är det. 

Hittills har de spelat två matcher. Den första vann de med ett poäng och den andra förlorade de med ett poäng. Jag tog några kort men det var svårt. Jag skyller på kameran. Hur som helst så fick jag ingen bild när Isak gjorde poäng för sitt lag. 

 Matchdräkterna är vändbara.
Röda på ena sidan och svarta på andra.

Isak är längst i sitt lag som ni ser, fast yngst.
Alla i laget går i femman och sexan, och är 11-12 år.
Isak är en av de få som är tio.

Basketmatch

Man kan inte direkt anklaga vår familj för att vara sportintresserad. Jag har släpat med barnen på teater och musikaler så det stått härliga till, och kommer nog fortsätta göra det för att fostra "bra smak" i nöjesutbudet. Men för att leva i en stad och stat som fullständigt dryper av sportfanatism har vi inte direkt kastat oss i denna kultur. Mest är det pga kostnad som vi tagit ett medvetet steg tillbaka (inträdesbiljetter är inte direkt gratis). Och för att sonen blir så himla involverad att det blir nästan en källa till olycka att få smaka lite och sen inte mer. Men förra året, innan Mark blev sjuk, bestämde jag att vi ska börja göra en medveten ansträngning att gå på lite olika matcher som inte är så dyra, typ High School matcher, OU baseball och andra tillställningar som inte kostar skjortan som Thunder Basketball i OKC och OU Football. Men så fick vi 4 biljetter till OU Women's basketball med tillhörande middag på the Sooner Club innan. Riktigt bra platser på golvet. OU Women's basketball är oftast ett bra lag med mycket lokalt stöd, men i år har de förlorat 3 spelare pga skador.

Jag och Mark fixade barnvakt till de små tjejerna och tog med Isak och Elina till matchen. Som väntat var detta något av det roligaste Isak gjort i typ hela sitt liv, och har redan deckat in nästa hemma-match. Suck (billigt är det inte). Och matchen var olidligt spännande. Till och med Elina tyckte det var kul, som annars inte bryr sig om sport så mycket.

Sarah, våran snälla granne som fixade biljetterna, och Elina vid middagen.

En entusiastisk åskådare. Och man fååår skrika sig hes vid såna tillfållen.

Elina hade inte tråkigt.

I pausen jämförde vi oss med spelarna.

Och testade hur snabba vi var. (Trots den feta ändan var jag överlägset snabbast med 4 sekunder.)

Basketspelare är långa.

PomPom girls can be tall.

But Cheerleaders are better when they are short.

As you can see.

With 46.2 seconds to go Oklahoma was 1 point ahead but had been trailing West Virginia with 5 points the entire game (they had an amazing shooter who shot TEN 3-point baskets). In the end OU won 71 to 69. Awesome game!

Nyårsafton 2012

För första året stannade Isak uppe och såg kristallkulan sänkas i New York City på TV. Klockan är ju bara 11 i Oklahoma då. :) Anja och Julia hade redan somnat långt innan och Elina slöt ögonen en kvart innan.

Men innan dess firade vi med vänner. Inte världens bästa kort, men roligt att ha i varje fall. Vi sjöng Auld Lang Syne (Teresa spelade piano) som man sig bör.

I morgon är alla barnen tillbaka i skolan och då är det väl bara för mig och Mark att ta itu med våra nyårslöften. Suck.

 Buffe style.

 Hanna, Anja och Julia

 Luke och Isak

Elina och Madeleine

Dessa laddades upp åt fel håll trots att jag roterat dem. 

Suck.

 Julia

 Lite senare på kvällen blev det lugnt och tyst på övervåningen...

 Mammorna

Papporna